Det livsfarliga kolesterolet? (del 1 av 2)

Kolesterol har länge varit sedd som boven i dramat om hjärt- och kärlsjukdomar. Nu vet vi bättre. Våra blodkärls hälsa är oerhört komplex att förstå sig på och flera faktorer spelar in en vår hackkyckling kolesterol. Viktigt att förstå är att kolesterol är livsviktigt för vår kropp och vårt genetiska arv tycks spela stor roll i hur vårt kolesterolvärde är i vuxen ålder.

Det är viktigt att poängtera att debatten kring kolesterol länge har varit felvriden och forskare vet fortfarande inte allt om vad som orsakar dåligt kolesterolvärde. Jag säger dåligt kolesterolvärde till skillnad från högt, då man kan ha högt kolesterolvärde utan att det är farligt och man kan för ha lågt kolesterolvärde vilket inte heller är bra. När jag skriver högt kolesterolvärde pratar jag om forskning som ”bara” har mätt det totala kolesterolvärdet.

Att rekommendera åtgärder för äldre människor är i synnerhet svårt. Många forskare manar till aktsamhet i behandlingen hos dessa individer. Jag ska förklara varför i en senare del i denna serie.

Kolesterolmyter och annat

För att få en korrekt helhetsbild vill jag först belysa några punkter.

  • En framstående forskare (Dr Bruce Holub, University of Guelph, Canada) har i sin forskning visat att Amerikaner har 626 % större risk att dö i hjärt- och kärlsjukdomar jämfört med Japaner. Men det är ingen större skillnad mellan amerikaners och japaners kolesterolvärden i blodet. Dr Holub anser att blodets triglyceridnivåer (en av de fettyper vi får i oss via maten) och blodets förmåga att koagulera (där blodplättarna spelar en stor roll) är bättre mätmetoder för hjärt- och kärlsjukdomar. Hans åsikter delas av många inom forskarvärlden.
  • Om man frågar folk vad dem anser om kolesterol får man ofta svaret att det är dåligt och ohälsosamt. Men kolesterol är ett av de viktigaste ämnen som finns i vår kropp. I början på 1900-talet så trodde forskare att kolesterolet inte fyllde någon funktion och att det var helt ofarligt. Kort efter upptäckte man att kolesterol ansamlas i våra artärer. Man insåg att det fanns mer att forska på…
  • När folk läser en artikel om att kolesterol är dåligt är det ju lätt att de helt och hållet undviker det som ger högt kolesterolvärde. Faktum är att man kan även ha för lågt kolesterolvärde. En studie som undersökte dödsorsaken hos 68 406 människor visade att män vars kolesterolvärde var under 160 mg/dl uppvisade 20 % högre fall av cancer med dödlig utgång, 35 % högre fall av dödlighet genom skador (fysiska) och 50 % högre dödlighet av mag/tarm sjukdomar (det fanns även andra dödsorsaker som blev överrepresenterade).
  • Att sänka kolesterolintaget via födan sänker inte blodets kolesterolvärde märkbart. T.ex. 35 % minskning av det dietära kolesterolet sänker blodvärdet på kolesterol med 2-3 %. Via födan får vi i oss fett i form av triglycerider, fosfolipider och steroler (som t.ex. kolesterol och växtsteroler). Att äta kolesterolrika livsmedel behöver alltså inte per definition ge högt kolesterolvärde (äter man ägg är det faktisk tvärt om).

Vad är dåligt för vår fettprofil?

När jag skriver så antar jag att läsaren inte har någon underliggande sjukdom eller andra medicinska åkommor. Det är viktigt att poängtera att vissa gener styr över vår kolesterol reglering (och fettreglering). Vissa personer har medfödda varianter av dessa gener som försämrar denna reglering och ökar därför risken för åderförkalkning och andra sjukdomar (T.ex. Alzheimers sjukdom för att nämna en). För dessa individer är det särskilt viktigt att tänka på vad och hur de äter.

Vad kan man göra åt en dålig fettprofil då? (Jag använder hellre fettprofil för att visa att jag inte begränsar mig till kolesterolprofilen då den ensamt kan vara missvisande). Fettprofil är ett bredare begrepp som innefattar flera variabler, t.ex. triglyceridnivåer, andelen HDL och LDL mm.

Mättat fett tycks höja det totala kolesterolvärdet (jag kommer att skilja på totalt blodkolesterol, HDL-kolesterol och LDL-kolesterol). Men mättat fett tycks bara vara farligt OM man redan är överviktig. Att utesluta mättat fett helt ur sin diet vore väldigt dumt. Det finns nästan inga (bra) studier som tyder på att mättat fett är dåligt om man inte är överviktig (eller är på väg upp i vikt)!

Vissa typer av transfetter har påvisats sänka HDL kolesterolet och höja LDL kolesterolet. Transfettsyror har även visat sig ha ett starkt samband med hjärt- och kärlsjukdomar. Transfettsyror finns naturligt i vår mat. Till exempel i mjölk och köttprodukter. Dessa transfettsyror har en del positiva effekter på kroppen och en del negativa (i för höga doser) dessa transfetter ska INTE uteslutas ur vår föda. Däremot när man delvis härdar vegetabiliska fetter för att använda det i bakverk mm bildas en del transfetter som kroppen inte reagerar lika bra på. Rekommendationer för transfettintag varierar mellan mindre än 0,5 g / dag till 1 g / dag. Detta är inte riktigt i linje med vad svenska rekommendationer säger, enligt Nordic Nutrition Recommedations, 2004 ska max 10 energi % av det dagliga födointaget komma från mättat fett inklusive transfetter (som inte är mättade…), meningen efter säger dock att man ska begränsa transfetter så mycket som möjligt.

Exempel på livsmedel och dess transfettinnehåll: Liten chipspåse (en portions), 8 g. En portion pommes frites, 4,5 g. Utöver dessa finns som sagt en rad bakverk, kakor, godis, chokladkakor (bars) mm som innehåller ansenliga mängder med transfetter.

Vidare har produkter som skyltar med ett lågt kolesterolinnehåll och låg andel mättat fett väldigt ofta mycket transfett istället. Ofta är det dessa produkter som allmänheten tror är nyttiga. Det kan handla om energibars och andra sammansatta produkter med lång hållbarhet.

Att tillägga bör även göras att ammande som äter mycket transfetter ändrar sammansättningen av sin bröstmjölk så att ca 35 % av fettet i deras mjölk är transfetter! Snacka om vanvård!

Hur kan man förbättra sin fettprofil?

Jag fokuserar på att förbättra fettprofilen hellre än bara kolesterolvärdet då det inte kan uteslutas att man kan ha en dålig fettprofil samtidigt som ett bra kolesterolvärde.

Fiskolja sänker inte kolesterolvärdet, det höjer LDL kolesterolet en aning däremot. Detta är, många till trots, INTE farligt! Det verkar inte ha någon märkbar effekt på HDL kolesterolet. Hur kommer det sig att alla säger att fiskolja är så bra då? Fiskolja sänker triglyceridnivåerna kraftigt och även blodets förmåga att koagulera (vid fel tillfälle, som i stroke etc.). Koagulationsförmågan hos blodet är en indikator på hur lätt blodplättar fastnar i artärerna och orsakar plack som kan leda till åderförkalkning.

Forskning har visat att 3 g fiskolja / dag minskar triglyceridnivåerna med 35 % i blodet. Vidare har 9 g visats ge positiva effekter på hjärnan (exempel depretioner mm). På Grönland äter man avsevärt mycket mer fett än oss och stor del av deras fettintag är mättat fett! De måste alltså ha högre antal incidenter av hjärt- och kärlsjukdomar, eller? Faktiskt inte, dessa människor har väldigt låga siffror på dessa sjukdomar. Hur kommer det sig? De äter väldigt mycket fet fisk och skaldjur (men även späckdjur). Dom är uppe i ca 10 gånger mer än vad vi får i oss av den födan per dag. Värt att tänka på…

Fiskolja finns såklart i fisk. Men även som tillskott och om man vet att man inte äter lika mycket fisk som eskimåerna så kan man med fördel ta dessa tillskott. De verkar vara bäst att inta detta i flytande form. Då kan man vara säker på att fiskoljan inte är härsken (som den har påträffats vara vid flera sorter av fiskoljakapslar). Smaken avgör… tugga sönder en kapsel och du vet!

Fiskolja tillskott om intas efter ett hjärtfel sänker risken för efterföljande dödsfall med 40 %. Fiskolja lagras sällan i kroppen utan används i cellernas energiproduktion och ingår i cellmembran. Man har nu funnit ett sätt att få smaklös fiskolja. Detta möjliggör att man kan berika nästan all mat med dessa nyttiga fetter (vi har omega-3 berikade ägg i Sverige, men där är det höns som fått äta linfrön, dessa ägg är inte direkt någon omega-3 bomb om man säger så. Så slösa inte dina pengar på dessa!).

Fysisk aktivitet i alla dess former är bra för hälsan i allmänhet, det vet alla vid det här laget. Men fysisk aktivitet förbättrar i synnerhet fettprofilen i blodet. Allt från lågintensiva promenader till hårda fysiska ansträngningar har bevisad positiv effekt. För fettförbränning verkar det som om fett bränns bäst vid ansträngningsgrader som ej överskrider ca 70 % av sin maximala syreupptagningsförmåga. Över detta så verkar kroppen vilja ta för mycket av våra muskler istället för fett (detta är sant för relativt otränade personer, tränade personer kan gå över 70 % och fortfarande bränna stor andel fett). Mer i detalj så verkar det ganska lätt att få fettet att släppa från fettcellerna och gå ut i blodet. Men sen att få dessa att oxideras till energi i (muskel)celler verkar svårare. Detta ”envisa” fett kan vara svårt att bli av med. De främsta experterna inom fettförbränning hävdar att man ska träna på en högintensiv nivå tills man är trött i musklerna (men minst 45 min). Därefter vila några minuter (5-10) och sen fortsätta med lågintensiv träning i minst 20 min. Detta verkar få fettet från blodet och in i (muskel)celler för att oxideras och ge energi.

Läs vidare i del 2 här!

Av Emanuel Widmark

Dela
  • Print
  • Facebook
  • Google Bookmarks
  • Add to favorites
  • email
  • RSS
  • Twitter