Fruktos – Sockret som gör oss feta?

Fruktos – Inte bara i frukt

Fruktos, eller fruktsocker som vi säger i dagligt tal har på senare tid använts som tillsatts i ett flertal produkter vi konsumerar. Det är idag vanligt att livsmedelsproducenter tillsätter fruktos eller varianter av fruktos (tex High-fructose corn syrup) för att produkten ska smaka sötare och godare (1).

Produkter som ibland tillsätts med fruktos:

Läsk

Proteintillskott

Måltidsersättare (bars eller drycker)

Fruktdrycker

Konserverad frukt

Desserter

Smaksatta yoghurt sorter

Bakverk

Cerealier

Fruktos är en monosackarid precis som glukos (druvsocker). Men dessa två skiljer sig avsevärt vad gäller omsättning och påvekran på kroppens celler. Sukros/sackaros (det vi kallar socker) består av dessa två monosackarider, glukos och fruktos.

Fruktos har lågt GI… men:

Bukspottkörteln utsöndrar insulin som svar på att vi intar kolhydrater. Långvarigt höga insulinnivåer kan leda till en rad problem för kroppen, som sänkt insulinkänslighet och diabetes typ II för att nämna två. Fruktos har dock inte denna effekt då bukspottkörteln saknar en transportör för fruktos. Detta har lett till att många diettillskott och andra produkter marknadsförs som ”nyttigare” alternativ eller ”lågt GI” när man har fruktos istället för socker i dem. Men tyvärr är detta en aning missvisande.

Fruktos kan gå flera vägar:

Fruktos har flera olika öden när vi intar det. Det första organ fruktos stöter på när det absorberats upp av tarmen är levern. Där kan det ombildas till leverglukos, glykogen och vidare ändvändas som energi via antingen pyruvat (i närvaro av syre) eller laktat (i frånvaro av syre). Men här kommer det intressanta, fruktos kan även gå en annan väg och bidra med byggstenar för kroppen att göra fett. Detta sker när kroppen har tillräckligt med energi från kolhydrater. Då hämmas kroppens system att bryta ner kolhydrater och lagrar istället in kolhydraterna som glykogen. Men kroppen är inte kapabel att reglera eller känna att kroppen får för mycket tillförsel av fruktos i ett tidigt skede. Så kroppen väljer då att göra om fruktos i flera steg för att tillslut bli fetter. Detta sker i stor utsträckning om man äter mat samtidigt som intaget av fruktos är för stort (tex fruktossötad läsk till maten)(2).

Fruktos leder till ökad aptit:

Fruktos till skillnad från andra kolhydrater, stimulerar inte insulin och heller inte hormonet leptin som signalerar minskad aptit. Insulin har fått ett väldigt dåligt rykte inte minst med dagens media fokus på GI-metoden etc. Men faktum är att insulin har en uppgift i det centrala nervsystemet som inte ofta lyfts fram. Insulin tros signalera till hjärnan att minska energiintaget (s.k. negativ feedback) (3). Detta sker några timmar efter måltid. Men det allmänt spridda faktumet om att insulin är anabolt, ökar lipidsyntes och ökar fettinlagring har lett till att insulin tros leda till övervikt och fetma. Men verkligheten kanske inte är så enkel. Vidare har låga mängder av leptin visat sig öka hungerkänslor hos människor.  I ett experiment visade man att insulin stimulerar produktionen och utsöndringen av aptithämmande hormonet leptin (3).

Kan fruktos leda till insulinresistens?

I studier på djur har man sett att högt fruktosintag leder till insulinresistens (3). Detta kan låta paradoxalt då vi nyss sett att fruktos inte ger ett insulinpåslag. Effekten av ett långvarigt fruktosintag i dessa studier visade på att djuren fick ökad nivå av både insulin och glukos i blodet. En möjlig orsak till detta kan vara att fruktos leder till ökad kroppsvikt som följd av minskat insulin och leptin utsöndring/produktion. En ökning av vissa typer av blodfetter har visats kunna framkalla insulinresistens. Fruktos ökar dessa blodfetter. Ökat inflöde av dessa fetter till levern stör även kolhydrathanteringen i levern (3). Få långtidsstudier på människor har dock gjorts. Därför bör vi vara försiktiga med att rekommendera varken det ena eller det andra extremläget.

Fruktos – Kolhydraten som gärna blir fett

Fruktos leder till ökade mängder blodfetter (1). Till följd av detta verkar vi få mer LDL-partiklar i blodet. LDL (Low-density lipoprotein) transporterar kolesterol och triglycerider från vävnader med för mycket till vävnader i behov av dessa. Ett viktigt protein i LDL-partiklarna är Apolipoprotein-B (apo-B) och fruktos leder till att LDL-partiklarna ändrar form (ökar i densitet), vilket i sin tur leder till att apo-B lättare kan fastna i kärlväggar och orsaka åderförkalkning (4)

Fortsätt att äta frukt!

Många tror att frukt då kanske bör undvikas på grund av att det finns fruktos i frukt. I jämförelse med sötad läsk mm så innehåller frukt liten halt fruktos. Dessutom får man i sig viktiga vitaminer genom frukten, så fortsätt att äta frukt. Men undvik istället livsmedel som fruktos är tillsatt för att göra produkten sötare. Viktigt att tänka på för alla sötsugna är att vanligt socker är ju 50% fruktos och de negativa effekterna på blodfetter som socker sägs ha tillskrivs ofta till stor del fruktos.

Av Emanuel Widmark

Referenser:

(1)    Bray GA, Nielsen SJ, Popkin BM. Consumption of high-fructose corn syrup in beverages may play a role in the epidemic of obesity. American Journal of Clinical Nutrition. 2004 Apr;79(4):537-43

(2)    Shils et. Al. Modern Nutrition in Health and Disease, 10th ed. Lippincott, Williams & Wilkins 2006. pp 62-82.

(3)    Melanson KJ, Angelopoulos TJ, Nguyen V, Zukley L, Lowndes J, Rippe JM. High-fructose corn syrup, energy intake, and appetite regulation. American Journal of Clinical Nutrition. 2008 Dec;88(6):1738S-1744S.

(4)    Stanhope KL, Havel PJ. Endocrine and metabolic effects of consuming beverages sweetened with fructose, glucose, sucrose, or high-fructose corn syrup. American Journal of Clinical Nutrition. 2008 Dec;88(6):1733S-1737S.

.

Dela
  • Print
  • Facebook
  • Google Bookmarks
  • Add to favorites
  • email
  • RSS
  • Twitter