Behöver vi kosttillskott?

Behövs kosttillskott?

Kan vi nå upp till vårt dagliga behov av alla näringsämnen med vanlig mat?

De senaste åren har kostillskottsbranchen ökat enormt i omsättning. Företagen utlovar friskare liv, viktnedgång och ökad muskelstyrka med aggressiv marknadsföring. Många ”experter” i media och även dietister och näringsfysiologer kan ses i samband med uttryck som: ”Tillskott behövs inte om man äter en balanserad kost”, ”Tillskottsföretagen vill bara tjäna pengar och inte tjäna folks hälsa”, ”kosttillskott är farligt” etc…

Den ena kvällstidningens budskap är inte den andra lik. Vi blir förvirrade och tappar tron på att det finns något rätt svar i det hela.

Misströsta inte! Klarhet är på väg.

Vi backar några steg och tar det från början.

Kosttillskott är inget nytt 1900-tals koncept. Redan dom gamla grekerna (ja, faktiskt) använde tillskott vid idrottsliga prestationer. Då menar jag inte designer steroids eller liknande utan vanligt förekommande ämnen som fanns tillgängliga och man ansåg öka kroppens prestationsförmåga. Man tog även tillskott för att hålla kroppen friskare. Vissa tillskott fungerade så bra att dom idag kallas läkemedel och är receptbelagda. Men vart går gränsen mellan läkemedel och tillskott? Var går gränsen mellan läkemedel, tillskott och dopingpreparat? Svaren är inte alltid så enkla då en del dopingpreparat flyger in och ut ur dopinglistan varje år. Koffein (i höga halter) var dopingklassat förut, nu är det inte det. Finasterid (mot håravfall) var dopingklassat förut men togs bort från listan i januari 2009.

Tillbaka till frågan om huruvida vi behöver tillskott eller inte. För att bedöma om vi behöver tillskott eller ej måste vi först se till hur vårt dagliga behov är framtaget. Svenska Näringsrekommendationer är baserat på ett genomsnitt av vad friska individer behöver för att hålla sig friska. Vissa individer i vår befolkning är yngre än andra, vissa kvinnor, vissa män, vissa små och vissa stora. Vi ska inte inbilla oss att alla dessa individer har exakt samma behov av ett givet näringsämne (det kan skilja avsevärt). Så att försöka landa precis på ett rekommenderat dagligt intag ter sig ganska korkat. Däremot är de bra riktmärken.

Rekommendationerna är alltså vad vi behöver för att undivka brist, sjukdomar och eventuell död. INTE vad som är optimalt för olika situationer som till exempel idrottsliga prestationer.

Vidare till uttrycket ”en bllanserad kost”. Vad är då en balanserad kost? Att äta enligt kostcirkeln, kostpyramiden eller någon annan kostkonstellation? Ett råd som livsmedelsverket ger är att äta så varierat som möjligt för att undvika brister och sjukdomar. En vetenskaplig studie har analyserat just detta. Man valde individer som åt många olika livsmedel och exkluderade de som åt ensidigt. En grupp idrottare, motionärer och stillasittande människor valdes ut för att se om de nådde upp till dessa rekommendationer. 70 st kostanalyser gjordes på 20 individer varav INGA nådde upp till de dagliga rekommendationerna i alla kategorier (energiintag, vitamin och mineralintag). De hade mellan 3 och 15 olika vitaminer och mineraler som låg under rekommendationerna för dagligt intag! 50% av individerna kom inte upp till den energimängd de beräknades ha. Av dessa var flertalet idrottare.

Studien visar på att flera olika vanliga dieter inte fyller kraven för minimalt intag av flera viktiga vitaminer och mineraler. Dessa 20 personer som analyserades kanske inte är helt representativa för sveriges befolkning men resultatet pekar på att individer och i synnerhet idrottare bör vara extra noga med vad de stoppar i sig. Tillskott hos dessa individer bör kanske till och med vara en rekommendation för att öka prestationsförmågan och förhindra sjukdomar när de bli äldre.

Sanningen är svår att förstå men det är ingen anledning att ignorera den. Många tillskott som säljs i butiker är vetenskapligt förankrade och väl fungerande. Samtidigt finns det många som jag skrattar/gråter åt när jag läser på etiketten på baksidan av burken eftersom det inte finns betydande mängder av den aktiva substansen eller att det inte finns forskning på ämnets effekt. Men det går verkligen inte att dra alla tillskott över en kam. Så hur ska man veta vilka som är bra eller rent av nödvändiga och vilka som är onödiga eller rent av dåliga för oss?

Ja, med tanke på antalet tillskott som finns på marknaden så blir det väldigt många sidor att skriva. Alla olika ämnen tar en enorm tid att sätta sig in i och det är därför vi näringsfysiologer finns. Vi kan upplysa om effekterna av alla sorters ämnen i människokroppen. Vi lovar att försöka upplysa Er om så många vi kan.

Håll ögonen öppna!

Av: Emanuel Widmark

Referens:

Food Alone May Not Provide Sufficient Micronutrients for Preventing Deficiency. Journal of the International Society of Sports Nutrition 2006, 3:51-55

Dela
  • Print
  • Facebook
  • Google Bookmarks
  • Add to favorites
  • email
  • RSS
  • Twitter