Syra-bas balans, en bitter sanning?

Just nu finns det många produkter och även dieter som inriktar sig på syra-bas balansen i vår kropp. Många hävdar att vi äter för sur mat i dagsläget och att vi behöver livsmedel som gör oss mer basiska.

För att vår kropp ska fungera optimalt krävs ett pH på runt 7,4 i vårt blod och mellan 6,7-6,9 i våra celler. I en situation av långvarigt för högt eller för lågt pH riskerar vi en rad olika sjukdomar, då bland annat vår kropps alla enzymer och ämnesomsättning inte fungerar som de ska. Hos friska människor har kroppen flera buffringssystem som kan reglera pH:t i vår kropp. Faktum är att om vi äter en diet som är pH neutral och sedan ändrar den till en surare diet så kommer vår kropp bli mer sur initialt. Kroppen har nämligen vant sig vid att inte behöva producera ämnena som buffrar de sura som kommer från den nya dieten. Men efter ett tag så kommer kroppen inse att dessa behövs och börjar producera dem tills pH balansen är stabil igen. I det akuta skedet när kroppen inte har dessa buffrande ämnen så kompenserar kroppen genom att öka andningen för att höja pH:t under tiden.

Vilka ämnen är sura?

All mat som vi äter kommer således generera ett syra-bas netto. Man tog reda på detta genom att förbränna olika ämnen och analysera askan.
Man såg att:
- Sura anjoner i mat var klorid, fosfor, sulfat och andra organiska syror.
- Alkaliska (basiska) katjoner i vår mat var natrium, kalium, kalcium och magnesium.
Men eftersom analysen av askan inte tar hänsyn till biotillgänglighet (hur mycket av ämnena som verkligen tas upp i tarmen) och heller inte hur kroppen själv kompenserar för de givna ämnena, så har metoden ganska begränsad nytta. Men nu har forskare flera metoder som kan påvisa om man är i ett surt eller baskiskt tillstånd genom att analysera bland annat urin. Det finns nämligen en direkt relation mellan kostintag och vilka sura eller basiska joner som kommer ut med urinen.

Kroppen hanterar det sura på olika sätt

Så varför vill vi inte vara sura kan man fråga sig? Kroppen kompenserar ju själv genom att utsöndra ämnen som motverkar det sura i vår mat. Det finns en baksida med att kroppen kan reglera pH:t själv. Ett sätt kroppen kompenserar det sura är genom att frigöra kalcium från skelettet i vår kropp. Kalcium är basiskt och neutraliserar det sura ämnena och tar med sig dessa ut genom urinen. Detta gör att vi förlorar benmassa och vårt skelett blir svagare (1,2,3,4,6). Vidare så frigörs glutamin (en aminosyra som finns i de flesta proteiner) för att binda upp sura vätejoner och bilda den basiska jonen ammonium i kroppen. Glutamin frigörs till stor del från våra muskler och utsöndras därefter genom urinen vilket leder till en nettoförlust av muskelprotein.
Förut ansåg man att en kost rik på protein bidrog till att göra oss sura (vilket den gör i ett tidigt stadie), men faktum är att proteinet självt också verkar motverka sin sura påverkan på kroppen (5), detta sätter vår syn på högproteinikoster i ett nytt läge eftersom man inte kan visa att det på lång sikt har några negativa effekter.
Andra konsekvenser av surt pH i vår kropp är:
  • Minskad IGF1-aktivitet (IGF1 är ett anabolt hormon) (4)
  • Minskad känslighet för tillväxthormon (GH) (4)
  • Mild hypothyroidism (minskad frisättning av sköldkörtelhormoner) (4)
  • Hyperkortisolemi (ökade nivåer av kortisol i blodet) (4)

Vilka livsmedel är sura?

De livsmedelsgrupper som ger ett alkaliskt netto är frukt, bönor, grönsaker, mjölk, och potatis. Nötter, oljor/fetter och cerealier (spannmål) är i stort sett neutrala. De sura livsmedlen är kött, fisk och ägg. Detta mäts genom att ta alla alkaliska ämnen i ett livsmedel minus svavel.
Det finns även ett annat mått som kallas PRAL (potential renal acid load), som mäter ett livsmedels potentiella syrabelastning för njurarna. Denna enhet tar hänsyn till biotillgänglighet, vitaminer och mineraler samt de energigivande näringsämnena (fett, kolhydrater och protein) och svavelinnehåll. Då ser siffrorna lite annorlunda ut. Cerealier (spannmål) får här ett positivt värde vilket visar att just dessa livsmedel är sura.
Viktigt att poängtera är att sura livsmedel som till exempel citrusfrukter inte ger ett surt netto i kroppen. Matsmältningsprocesser gör att dessa ämnen inte når ut i vårt blod som sura ämnen och gör oss (våra celler) sura.
Forskningen på detta område har inte hunnit så långt att man kan dra slutsatser kring effekten av intag av sura eller basiska livsmedel i vardagen. Däremot kan man redan nu peka på flera intressanta upptäckter som jag beskrivit ovan. Kroppen klarar av att reglera sitt pH på ett bra sätt. Relationen mellan olika sjukdomar och ett intag av ”sura” livsmedel är inte fastställd än.
Av: Emanuel Widmark
Referenser:
1)      Buclin et al, Osteoporos International. Diet acids and alkalis influence calcium retention in bone. 12: 493-499, 2001.
2)      New SA, The Proceedings of the Nutrition Society. The role of the skeleton in acid-base homeostasis. 61(2): 151-164, 2002.
3)      Frassetto et al, Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism. Potassium bicarbonate reduces urinary nitrogen excretion in postmenopausal women. 82: 254-259, 1997.
4)      Wiederkehr et al, Swiss Medical Weekly. Metabolic and endocrine effects of metabolic acidosis in humans. 10:127-132, 2001.
5)      Remer, T. Influence of nutrition on acid-base balance–metabolic aspects. Eur J Nutr 40, 214-220 (2001).
6)      Jajoo R, Journal of the American College of Nutrition, Dietary acid-base balance, bone resorption, and calcium excretion. 2006 Jun;25(3):224-30.
Dela
  • Print
  • Facebook
  • Google Bookmarks
  • Add to favorites
  • email
  • RSS
  • Twitter